Blash. Idag är jag inte arg. Idag är jag bara så förbannat besviken. Jag vet ju inte om mina misstankar e sanna men jag tror det.. Och jag tycker verkligen om den här människan. en sådan man skulle kunna tänka sig att hon aldrig ljuger, aldrig gör sånt här. men vad säger man.. " i dom lugnaste vatten.."
låg igår och tänkte på allt.. Börjar fundera på alla saker man hört om andra personer är sanna eller inte.

det är så jävla tråkigt bara. Jag menar, vi är 22 år nu.. hon är väll iof 23. sånt här gjorde man väll kanske när man var 15? för å skapa lite drama? Har vi inte växt ifrån det nu? När jag var liten längtade jag tills alla växte upp och slutade hitta på en massa skit. Men det bli ju inte direkt bättre..

Fan alltså! så jävla tråkigt. och det tråkigaste av allt är att genom dessa lögner ser det ut som om jag kommer förlora en väldigt bra vän.